Suck!!!

 Skriver av mej lite känslor, som ligger och pyr. Både maken och jag känner oss lite utanför. Men det är kanske så att jag har lättare att beskriva känslorna med ord.
  Har känslan både på jobbet och privat.
  Hur kan en medarbetare, med lite mera skola, häva ur sej oförrätter, nedvärdera en annan yrkesgrupp?? Och det bara för att man vänligt ber om, att de ska plocka undan efter sej! Att torka undan sekret från golv och möbler, hör förresten till deras uppgifter. Dels för att undvika, att man sätter sej i geggan eller trampar i det, och får det med sej under skorna, runt hela avdelningen!! Och det skulle underlätta vårt arbete, eftersom de annars torkar fast, och försvårar jobbet att få bort skiten!! Jag blev både arg och ledsen. Tycker att det var respektlöst mot vår yrkesgrupp.

  Privat, har det känts lite konstigt en längre tid, ända sen i somras faktiskt. Känns som om släkten skuffar undan oss vid olika tillfällen. Vi få inte veta saker som rör alla, förrän det redan har skett. Eller oxå får man veta det av en ren tillfällighet. Tillfrågade till olika begivenheter, blir man bara om de andra inte har passligt. Det kanske inte alls är så, men det KÄNNS så!! Och vi har vid ett otal gånger, sagt att de ska höra av sej, om de behöver hjälp, men tydligen behöver de inte den hjälpen. Inte av oss, i varje fall.
 Men det som sårade mest, skedde nu i helgen. Hade vart med och betalat blommor till en begravning, betalade först till och med, OCH SÅ VAR INTE VÅRA NAMN MED PÅ KORTET!!!!!  Det sårade oss båda två väldigt mycket. Kände oss  utanför gemenskapen. Hur kunde hon få för sej, att vi inte skulle vara med?? Varför skulle vi INTE vara med????  Jag vill hemskt gärna ha svar på den frågan, och ska oxå ställa den vid tillfälle.
 Känner mej ledsen, och har gråtit i min ensamhet. Självömkan kallas det visst. Saknar den, som man kan ringa eller messa, bara för att prata av sej lite. Den där vännen som kan lyssna, som kan ge lite tröst när man behöver det mest.

Sådärja, nu har jag fått hävt ur mej lite obekväma tankar. Ni som läser, men inte är berörda, behöver inte ta åt er. Ni andra kan skämmas, tycker jag!!

Hemma igen!

  Jaha så var vi hemma från Helsingfors igen. Det var en trevlig tripp. Kl. 03.25 på fredagmorgon (11.11.11) gick båten från Långnäs. Blev ju inte mycket sova den natten. Hade ingen hytt, så vi satt i cafeét och löste korsord och spelade kort. Väl framme i Åbo, tog vi tåget till Helsingfors. Framme där gick vi först runt för att försöka hitta hotellet, men tyckte till slut att väskorna var för tunga att gå och bära på, så vi tog en taxi. Hotellet låg ganska nära järnvägsstationen. När vi checkat in, gick vi ut på sta´n. Vi lärde oss ganska snart att hitta. Sökte bl.a. upp Finlandia Hall, dit vi skulle på kvällen. Upptäckte, att det var ganska lätt, att hitta i huvudstaden.
  Konserten med Toby Keith, var bra, mäktig, stämmningsfull och HÖGLJUDD och, enligt dotra, alldeles, alldeles underbar. (Ja, jag tyckte oxå om den) Efter föreställningen, promenerade vi tillbaka till hotellet.Vi var jättenöjda med kvällen, och jättetrötta. Skulle läsa en stund, men blev inte många rader, förrän ögonen gick i kors, och det bara va att lägga bort boken, släcka lampan och sova!!
  Vaknade vid åttatiden på lördag morgon, och åt frukost i sängen. Efter morgonmålet, myste vi ner oss under täcket, läste lite och sov lite till. Såååå skööönt!!! Kl. elva steg vi upp, klädde oss, checkade ut och tog en taxi till Skatudden, för att tillbringa dagen i terminalen, med våra böcker. Orkade inte gå och släpa på väskorna i affärerna. Blev alltså ingen schopping, men då sparade vi dom pengarna, och vi hade det lugnt och skönt i vänthallen.
  16.30 fick vi gå ombord på båten. Vi sökte upp vår hytt, och åt våra medköpta sallader till middag. Sen en tur till taxfree och handla lite. En skön dusch och sedan under täcket med boken i högsta hugg igen. Blev inte så lång lässtund, innan lampan släcktes, och vi sov till kl. halv fyra. Klev av färjan 4.25 i Mariehamn, där maken hämtade oss.
  Är roligt att åka bort ibland, men otroligt skönt att va hemma igen!!
  Kram alla som hittar hit, till min blogg!

höstsemester...

   Som ni kanske kan utläsa av rubriken, så har jag semester den här veckan. Jag är fruktansvärt trött, så det behövs verkligen. Det har tagit på att flytta jobbet, med allt vad det innebär.
   Försöker bara tänka på mej själv och ta det lugnt, så gott det går. Tar promenader och tar några turer på gymmet. I måndags tog jag yngsta dotra och äldsta barnbarnet med till Wikströms för håltagning i öronen. Barnbarnet fick presentkort när hon fyllde nio år, och dotra har länge velat fram och tillbaka, men nu är det gjort. Efter det var vi och löste ut biljetterna till dotras och min Helsingforsresa.
   Just nu är jag ensam hemma och har just strukit en hög kläder. Men nu sitter jag här och skriver blogg och lyssnar på musik. Uppdaterar mej inför konserten vi ska på i Helsinfors på fredag. Vi ska och lyssna på en countrysångare som heter Toby Keith. Tycker om de flesta av hans sånger. Ett plus till, är att han är snygg att titta på. Är väl sån´t som kallas ögongodis. Så det blir både ögon och örongodis. Ser fram mot min lilla resa tillsammans med Dotra. Det är för övrigt hon som har önskat mej med på den här trippen.
  
Återkommer med rapport, när vi är hemma igen.

  Kram alla som hittar min blogg!!

Utmaning...

Har blivit utmanad av dotra.

1. När ingen ser eller hör mig…  ensam i bilen sjunger jag högt och ljudligt
2. Jag går aldrig hemifrån utan... mobilen
3. Min blogg heter som den gör för att jag…heter så
4. Om jag vågade skulle jag… hoppa bungijump (är säkert fel stavat)
5. Om tio år kommer jag att... ha gått i pension och fått flera barnbarn


 Jag utmanar  Dorita Sundberg
                      

virrigt!!!?????

Det är mycket som rusar genom hjärnan, när man är ute på promenad, med musik i öronen. Det är så skönt, att låta tankarna komma och gå som de vill. När man går ensam, löser man många problem. Eller oxå bara gläds man åt någon liten episod, som hänt. Den kan verka lite virrig, hela tankeverksamheten, när man släpper loss den. Den kan t.ex. se ut som följer....
   undrar varför hon va så sur idag??... Oj,  står  två rådjur där borta!!... man kanske skulle börja......jaha, var kom den ifrån?...jäkla skit..den här låten tycker jag om.. . kul att dom vill ha mej på "vår" avdelning....man kanske skulle göra så istället.....undrar va hon mena med de?....jäklar va det "hackades" idag...någon som sovit dåligt!?...där växer det lite trattisar, skulle man kunna plockat,men har ingen påse....skönt med semester snart...dom kan väl oxå hälsa på, inte bara vi....känns lite enkelspårigt ibland....
    Tankarna virrar runt, och man tänker på saker som kollegor säger, för att provocera eller såra, medvetet eller  tanklöst. Vid sådana tillfällen, tänker jag alltid på en arbetskamrat,som gett mej,  inte goda råd direkt, men som ger mej andra infallsvinklar. Det är ju faktiskt så, att det är upp till en själv, hur man ska bemöta olika "påhopp" eller hur man bemöter uppskattning. Om man väljer att ta till sej eller åt sej!
   För övrigt börjar det kännas ganska bra på jobbet. Rutinerna sitter för min del på den avdeln, jag har varit nu. När det är dax att flytta på sej, får man väl andra rutiner där. Konstaterar att det ändå är mycket kvar, innan allt sitter. Är lite trött på allt tjafs, men jag sköter mitt jobb, och sedan struntar jag i hur dom andra gör.

  Kram all bloggbesökare!!

Saknar dej!

   Saknar dina kramar
   saknar din famn
   saknar när du sakta
   viskar mitt namn

   Saknar ditt leende
   saknar din blick
   saknar alla stunder
   vi tillsammans fick
  
   Saknar ditt lugn
   saknar din värme
   saknar ditt sätt
   att dra mej närmre

   Saknar din hand
   saknar din kyss
   saknar Dej, när du
   lämnade mej nyss.
  

Fortsättning....

  Om jag ska fortsätta på mitt förra inlägg, så ska jag försöka va lite mer positiv.  Vi hade ju faktiskt personalfest i fredags. Sista natten på Grelsby!!.  God mat och dricka och mycket trevligt sällskap. Blev många glada skratt, allsång och dans.Bl.a. hade vi långdans genom alla avdelningar och kanslier, trappor upp och trappor ner. Många trevliga pratstunder och minnen.
  Vissa av arbetskamraterna, är så fruktansvärt kloka. De får en att tänka på ett annat sätt. Man blir ju så lätt fast i ett gammalt tänk, och kan inte se saker från ett annat håll. Jag älskar sådana där diskussioner, där man får en annan vinkel. Man får sådana där aha- upplevelser! Som t.ex. varför man har så mycket rädslor? Varför ska man behöva vara rädd för att säga vad man tycker, rädd för att såra andra människor. Som en kollega så riktigt påpekade, är det faktiskt upp till en själv, om man väljer att bli sårad, eller om man väljer att inte ta allt så personligt.

   Annars tycker jag att det var en typisk personalfest, med alla ingredienser. Jag tror att vi skulle behöva ha flera fester, så man skulle lära känna varandra på ett annat plan, än bar inom jobbet.
   Lite måste jag gnälla oxå. De finns tydligen dom som tycker att vi ska jobba, helst, dygnet runt. Alla andra får tydligen bli trötta, utom vi. Det är ingen som frågar om vi orkar. Fick vissa antydningar idag, att vi skulle ta köket igen. Men då protesterade vi högljutt. Vi har faktiskt tre våningar vi ska städa, på fyra personer, varav det fem dagar i veckan, är någon av oss ledig. Dessutom har ytorna blivit mycket större, än vad vi hade ute på "Grelle". Nå´n måtta får det väl ändå va!!! VAAA????
  Nu ska jag sluta för den här gången, och hoppas att allt ordnar sej snart, så man får arbetsro och rutiner, som fungerar.

  Kram alla ni som hittar min blogg!

Utvärderingar.

  Har nu jobbat på min nya arbetsplats i två och en halv vecka, och måste säga, att det är ju långt ifrån klart allting.  Kan ju inte begripa, varför det skulle vara så förtvivlat bråttom att flytta in. Det skulle ha underlättat för alla parter, om alla detaljer, som gör att det ska fungera praktiskt, skulle ha varit åtgärdat. Som det är nu, finns det mycket som inte är som det ska. Bl.a. finns inte alla tvål / desinficeringsautomater, uppsatta, vilket gör att "tvålpåsarna" ligger lösa på handfaten, och kladdar. Det fattas saker både här och där. Diskmaskiner och andra maskiner är inte färdigt kopplade, eller har fått det medel, som hör till just den maskinen.
  Som grädden på moset, så är inte alla saker på plats i lagerutrymmen och andra förråd. Och är de på plats, så vet inte personalen i vilket förråd, det finns, ännu!  Nu låter jag säkert väldigt gnällig, men jag är trött, efter de här intensiva veckorna. Det har varit ett ganska digert arbete, att städa igenom hela tre av våningarna, i vårt nybygge. Tur att vi är fyra stycken, som delar på arbetsuppgifterna.
  Många steg har det blivit, när vi har sprungit mellan alla moduler, ner till chefen, till lagret, tillbaka igen, för att ordna, fråga, handla, och där i mellan ska vi oxå hinna STÄDA!!! Plus lära oss nya maskiner och lite andra städmetoder. Ibland har man känt ren frustration, över hela situationen. Hur som helst börjar vi i alla fall få in lite rutiner, i vårt arbete, och allt blir säkert bra, bara tiden får gå. Men ibland är det skönt att få skriva av sej lite upprörda känslor.
   Och det höll jag på glömma!! Vi har ju fortfarande saker kvar på det gamla stället, som ingen har hunnit hämta. Får väl se när det ska bli av.  Men det ordnar sej säkert det oxå, som allting annat.

Kram alla ni som hittar min blogg!!

höst!!???

   Känns onekligen, som om hösten är här. Är väldigt hög luft, och lite kyligt. Höstfärgerna börjar så sakteliga synas på träden. Har fram till igår kväll, klarat mej utan tröja, på mina promenader. Men nu åker den nog på, i varje fall kvällstid. Idag har det verkligen varit växlande väderlek. Som solen visade sej från sin bästa sida, kom stora mörka moln, och släppte en massa vatten ur sej. Blött, blött! Det ska tydligen bli en lika kall och snörik vinter igen, som de två senaste åren. Allt enligt nå´n "vädergubbe" jag läste nå´nstans idag, kommer inte ihåg var. Ja,ja, det ordnar sej säkert.

  På jobbet är det lite oroligt just nu, inför flytten till vårt nya, fina sjukhus, inne i sta´n. Ingen vet nån´ting om allting. Själv tror jag att det mesta ordnar upp sej, bara vi kommer på plats. Man är nog tvungen att jobba in sej ett tag först, innan man kan se, om och hur man ska göra det bäst, för alla parter.

  Det är med lite blandade känslor, man packar ihop. Har trivts väldigt bra, på min arbetsplats. Men det är gammalt och tungjobbat. På nya stället, är allting nytt och fint, och borde i rimlighetens namn, vara mer lättstädat. I morgon är jag sista dagen på gamla "Grälle" och på måndag, bär det iväg till den nya  Psykiatriska enheten. Spännande och lite pirrigt är det allt, men som sagt, det ordnar sej säkert.

segt!!

Har ledig dag, och det har varit lite segt, har egentligen inte fått något vettigt gjort. Men det är nog bra med så´na dagar oxå.
  Känns som om hösten står och lurar bakom knuten. Solen har skinit mellan molntapparna, och ibland har det kommit en liten skur. Är lite vemodigt, den här årstiden, tycker jag. Alla sommargäster åker hem, och det blir tyst och stilla i byn. Inte för att turisterna för så mycket liv, men de hörs ju i alla fall. Alla sommaraktiviteter liksom bara försvinner, man kommer av sej, med det man brukar göra på sommaren.
  Hoppas ändå, att vi ska kunna övernatta någon natt ännu i stugan, innan det blir för kallt. Men hösten är oxå en vacker årstid. Alla vackra färger, lite frostnupet och hög luft. Naturen förbereder sej för vintern.
  Släkten brukar även den försvinna hem till sina vinterboenden. Man ses inte så ofta på vinterhalvåret. Fast å andra sidan, har vi inte träffats mycket den här sommaren heller. Alla har varit upptagna på sitt håll. Fast lite har vi ändå umgåtts med några av släktingarna.
  För tillfället håller jag på förbereder mej för tjejmilen, i helgen. Ska gå den tillsammans med mina döttrar och en kompis till en av dessa. Blir säkert en upplevelse, lita annorlunda mot när man går här hemma. Fast jag har ju gått kanonloppet ett år förut, och det gick  bra, och det var ju dubbelt så långt.

   På jobbet håller vi på med flytten till vårt nya sjukhus, inne i sta´n.Det är mycket tankar kring det. Hur det ska bli, vilka arbetstider vi får, vad som ska packas med. Det är så stort och fint det nya, och ingen vet egentligen någonting. Men jag tror det löser sej, bara vi kommer på plats. Man är tvungen att jobba sej in i allt det nya, så blir det nog bra till slut.
  Så där, det var lite tankar om livet runt mej just nu. Ha det gott alla!

Summering av sommaren!

Har varit en lite annorlunda sommar, på flera sätt. Med både glädje, sorg, oro, fester,resa och en massa besök, på olika evenemang.
Har till största delen bott på stugan. Med några undantag, när vi var och hälsade på min syster och bror, i Götene. Där var vi i tre dagar, där vi bl.a. besökte "Siken", Läckö slott och Vassbacken.
En natt har vi tillbringat hos svägerskan i Enebyberg. Anledningen till det, var ett bröllop. Ett väldigt annorlunda bröllop, både vad gäller själva giftemålet, och val av festplats. Men bröllopet var fint, med god mat, även den lite annorlunda, men för övrigt en rolig fest. Med undantag, att man inte fick sitta för nära???!!! Svårt, med tanke på utrymmet.

För övrigt, har jag saknat vissa lunchgäster på stranden. Men å andra sidan, har vi haft andra kära gäster här. Både barn och barnbarn, och en och annan kaffegäst. Glest med båtutflykterna har det oxå varit, men det kan inte passa alla gånger.
Evenemangen har varit många. 30+30 årsfest, i 80 tals stil, middag med jobbet, sjödagarna, Sverigebesök ggr 2 som sagt, Vikingamarknaden, Rock off och Röster för Östersjön. Middag intogs på Soltuna, med anledning av vår 30 åriga bröllopsdag, tillsammans med alla barn och barnbarn.
När man ser det så här, nerskrivet, så har vi gjort en hel del i sommar.
Mellan alla händelser, har vi bara tagit det lugnt, och njutit av sommar, sol och bad. Kanske lite väl blåsigt, mellan varven, och vattnet har inte blivit så varmt, som det brukar bli så här i augusti. Fast å andra sidan, är det uppfriskande, med ett dopp.
Nu är det med blandade känslor, man samlar sej, för att möta vardagen igen.

Sen sist.....

Jaa, vad har hänt sen sist? En hel del, faktiskt. Om vi börjar med midsommar. Jag jobbade till kl. 16.00 Hem i flygande fläng, packade ihop kläder, mat, dricka och jordgubbstårta, och åkte till stugan. Framme där, skulle det packas upp en del, och en del skulle med till svägerska och svåger, dit vi var bjudna på middag. Det bjöds på sillar i olika smaker, inlagda strömmingar, rökt, kallrökt, gravad lax, nypotatis, sallad, ägg, grillad grisfile`svartbröd och knäckebröd. Allt jättegott, som vanligt. Vädret var ljuvligt, så vi kunde äta ute. Vinet var inte heller helt fel.
Plötsligt dök makens "morbror" och kusin upp. Myggen trodde oxå att dom var bjudna, så vi beslöt att avnjuta kaffe och tårtan inomhus. Vi blev underhållna av O. som har ett otroligt minne. Lite nattamat skulle ätas. Grillad korv och "Jansson" stod på menyn. Kl, 02.30 var det hög tid för en promenad hem till stugan. Sov gott till kl. 9.00 då vi tog ett uppfriskande dopp i böljan den blå.
Midsommardagen var lugn. Var upp till gården, och hälsade på, på kvällen.
Söndagen fick jag lite egen tid, då maken äkte på jobb ett par timmar. Jag solade, läste och badade. Vid ettiden, kom vårt värdpar från midsommarafton, puttrande i sin båt. Maken kom tillbaka, och vi fyra åt lunch på stranden tillsammans. En skön och trevlig helg. Tack så mycket för den!

Val

Beslut måste tas hela tiden. Hela livet är fullt av svåra, och mindre svåra val. Ibland får man fundera länge, innan man kommer fram till det slutgiltiga valet. Det gäller att göra ett så bra val som möjligt. Ibland kanske man inte ens är säker, att man har gjort rätt val.Beroende på vad valet gäller, så påverkar det i första hand en själv, men ofta oxå människor i ens närhet.
När man väl har bestämt sej, känns det ganska bra, även om det samtidigt är jobbigt. Man hoppas att man valt rätt. Är lite ångestframkallande det där. Tänk om man borde ha valt ett annat alternativ, istället!?
På tal om val, så har vi det första valet på morgonen, när vi vaknar: Ska jag stiga upp, och fara på jobb idag, eller??? Vilka kläder tar jag idag? Vad ska jag äta till frukost? O.s.v. o.s.v. Men det viktigaste beslutet är väl ändå: Idag ska jag, igen, försöka ha en bra dag, göra det bästa av den. Kanske kan jag glädja någon annan medmänniska, och då mår även jag bra. Jag brukar för det mesta vara ganska positiv, men även jag kan ha en dålig dag.

Kram på er

Relationstankar

Kärlek är så mycket. Älska någon, för den h*n är. För dennes egen skull, med för och nackdelar.
Livet är ett givande och ett tagande. Massor av val hela tiden, alla dagar, alla stunder.Ibland känns det kanske, som om det bara är ett givande.
Dåligt självförtroende och svartsjuka, kan förgöra vilket förhållande som helst. Man måste ha ömsesidig respekt, för varandra.
Man kan älska på så många olika sätt. Sin livspartner, för att just h*n är h*n. Sina barn och barnbarn, sin familj, älskar man, naturligtvis, förbehållslöst. Släkt och vänner, får en annan sorts kärlek.Mor och far, älskar man, för att dom är just det, ens föräldrar.
Sin närmaste vän, älskar man, för att h*n alltid finns där för en. Som lyssnar och förstår. Som aldrig ringaktar dina känslor och funderingar. Som kan ge goda råd och få dej att se saker och ting, från en annan synvinkel.En riktig vän, som inte missbrukar ett förtroende.
Livet är fullt av prövningar. Men livet är oxå för kort, för att slösas bort. Så ta vara på och ge, den kärlek du kan. Men man får oxå tänka på, så man inte kväver någon, med sin "kärlek". Då har det gått fel någonstans på vägen. Man äger ingen annan människa. Man måste kunna vara "fri" i ett bra förhållande.
Det finns säkert mer att säga i detta ämne, men nu har jag varit tillräckligt djup för den här gången.

Ha det gott alla!!

Undran

Vad är det som gör, att man ibland känner sej utanför, fast man umgås med ett gäng vänner? Man är med , men ändå inte. En del tar väldigt mycket plats. Man försöker göra ett inlägg, i diskussionen, men antingen är det ingen som hör, eller oxå ignoreras man. Tycker att man får konstiga blickar. Känns lite udda faktiskt. Har ett helt gäng med "vänner", men ingen riktig "bästis" ingen som jag har riktigt förtroende för. Ibland kan jag sakna det. Fast å andra sidan, finns det dom som tycker att jag är stark. I mej själv. Att jag kan klara av det mesta, och kan ordna upp saker och ting. Men även en stark människa måste få va svag någon gång. Och få lite tröst i eländet.
Suck, suck. Ja, så gick mina funderingar på kvällspromenaden. Men jag är inte deppig, om nu någon trodde det. Nej, nej det var bara lite tankar kring relationer, människor emellan. Man kan väl förresten inte va deppig, med ett så här underbart väder?
Ha det gott alla vänner och ovänner.

Försommar!!

Vad jag älskar den här årstiden. Särskilt, när det är så vackert, som det är nu. Har varit ledig idag, och plockade med mej sängkläder, och åkte ner till stugan. När jag kom ner och hade satt på kaffevatten, fick jag nästan lust att skrika rakt ut i ren glädje.. Det var så otroligt skönt och fint där. Solen sken, nästan vindstilla och fåglarna kvittrade.
Bytte om till bikini, och började städa stugan. Tog ut mattorna, sopade och tvättade golvet. Hade oxå sängkläderna ut på vädring. När det var klart, tog jag kaffemuggen med ut, satte mej i solen och åt min medhavda lunch. Är såååå gott att sitta ute på altanen och äta och dricka. Boken, som jag hade med, plockades fram, och njutningen var total.
Efter lunchen, satte jag in mattorna igen, och bäddade sängarna. Så nu är stugan förberedd för att ta emot oss för övernattning.
Vid halv två, kom dotra nerpromenerandes. Då var det dax för mera kaffe och äggsmörgås, som mellanmål, mums.
Så, ni hör, jag har haft en underbar dag vid sjön. Nu kan man ara hoppas, att det fortsätter så här.
Ha det gott alla!!!

Våååår!!!!!

Äntligen är det vår, sååå skönt!!! Inte för att jag inte gillar vintern, men allt har sin tid, liksom. Solen skiner från en klarblå himmel och fåglarna kvittrar som om de skulle vara tokiga. Är väl vårkänslorna som tar över. Det är konstigt, vad solen kan påverka människan. Man blir glad och tycker att livet är skönt. Tycker att man klarar det mesta, som annars kan kännas tungt. Ja, man blir lätt om hjärtat, helt enkelt.
Har tillbringat den här helgen, med ett gäng brudar, från volleybollen. Kryssade till Tallin. Är väl lite seg idag, men det var en helt ok resa. Som alltid på sådana här resor, blir det lite för lite sömn. Men vi hade kul och åt och drack gott. Tack för det, tjejer.
Idag blev det en tur till dotra, på tp party. Maken har sysslat med vedkörning från skogen, så vi får såga och klyva bränsle till nästa vinter. En av vårens alla sysslor.
Nu ska jag ta en match med volleybollen. Ha det bra i solskenet!Puss & kram

Ett kort inlägg

Tänkte att jag skulle berätta om flera fester, igår, men glömde tydligen det. Så vi får väl ta det nu istället.
Har tre barnbarn, som har födelsedag nu i dagarna. "Flisan", som fyllde i torsdags, hela sex år. Stora damen redan. Vi var där och grattade i fredagskväll. Hon hade en massa gäster, som fick kaffe, gott kaffebröd och jättegod tårta. Hon var lite trött, eftersom hon hade haft feber dagen före. Men på barns vis var det ändå full fart.
I lördags, på dagen, var det dags för nästa kalas. Då var det Lillskruttens tur. Han fyller två år i morgon tisdag, men då jobbar vi alla, så därför blev det lördagskalas, istället. Han önskade sej en gul brrm, och det fick han ju, så klart. Kaffe och tårta igen dårå!
Nästa barnbarn fyller år den 12 april, så då är det väl dags igen, men jag tror att vi tar det då:
Hoppas alla som läser min blogg, får en fortsatt trevlig vår!!! Kram i vårsolen

Vårkänslor

Äntligen börjar det likna liiite vår ute. Maken och jag packade fikakorgen idag, och åkte/gick ner till stugan. Lite förvånande, att det doftade så fräscht, både inne i stugan och på utedasset. Och inte en råttskit, så långt ögat kunde nå, okej lite i lidret, men dom var väldigt få.
Vi hjälpe våren, och skottade och hackade bort snön, som fanns på altanen, lämnade bara lite is kvar, som satt för hårt. Sen tog vi fram var sin stol, och satte oss i solen, fast den var lite blek idag, solen alltså, men de var skönt ändå.
Tänk vad äggsmörgås och kaffe är gott!! Speciellt, när man sitter ute för första gången på våren. Man sitter bara och njuter, dricker sitt kaffe, äter sin smörgås och lyssnar på fåglarna. Kan det bli bättre än så???
Har förresten hunnit med jakthippa oxå, sedan sist jag skrev. Det var en trevlig tillställning, men samtidigt lite konstig. Vet inte riktigt vad det var. Hade väldigt roligt och dansade mycket och skrattade så jag hade ont i magen. Men ändå kändes det inte riktigt som det brukar, men kan inte sätta fingret på vad det var som var annorlunda.
Kanske för att vi inte fick rum att sitta där vi tänkt, eller att man inte alls pratade med de man brukar, och inte dansade så mycket med flera av gänget. Men med det vill jag inte ringakta de människor som jag faktiskt både dansade och pratade med, för det var hur kul som helst, men ja, som sagt vet inte riktigt vad det var! Fast, en del kanske bara var glada att de slapp en, att man inte var i vägen, för det tror jag inte att jag var. Nå, nog om det. Innan det börjar låta bittert, är det lika så gott att sluta skriva för den här gången, så hörs vi kanske snart igen.
Ha det gott!!!

Snööööööööööö!!!!!!!!!

Blir så trött på alla som hela tiden har något att klaga på. Är det inte det ena, så är det det andra. Det är för lite av nå´t eller för mycket av nå´t annat. Snön, t.ex. har varit mycket på tapeten nu. Och visst, mycket snö är det, men vad kan vi annat göra, än att skotta bort den. Inte hjälper det att klaga i alla fall, snön är där lika fullt. Det är bara att gilla läget, liksom! Själv skottade jag intensivt i två timmar, igår. Jag var trött och svettig, när jag var klar, men samtidigt så nöjd med mej själv. Jag hade ju förenat nytta med nöje. Jag fick bort snön, samtidigt som jag fick motion. Vill lova, att det var skönt med bastu på kvällen.
Var tvungen att säga ifrån lite igår, angående snöskottning. Var några i Boden, som tyckte att dom hade skottat så mycket snö, den här vintern. Då sa jag:- Vadå, skotta mycket snö?? Kom igen, när ni skottat lika mycket som maken min, då kan ni snacka om skotta!!! Fick väl lite långa blickar, men det kan jag bjuda på. För övrigt, är alla som är i snösvängen denna vinter, GULD värda! Tack alla ni med plogar, traktorer med schaktblad, grävmaskiner, snöskuffar och spadar. Utan er skulle vi verkligen vara insnöade!
Idag har det varit en underbart vacker vinterdag! Några minusgrader, blåsigt, men SOL. Vad kan man mer begära??? Ha det gott!!

Jaha!!

Tänkte försöka skriva lite, men vet inte om vad. Inspirationen har inte funnits riktigt. Vet ungefär om vad jag vill skriva, men då är det risk att folk känner sig utpekade, och det vill jag inte. Så jag försöker med något annat ämne istället.
Livet är lite upp och ner, och det är väl helt normalt. En del dagar skulle man helst ligga kvar i sängen, och dra täcket över huvudet. Men jag är, av naturen, en ganska positiv person,
så för det mesta tycker jag det är ganska bra.
Lite mer pengar, och dom flesta skulder betalda, skulle ju inte vara helt fel. Men man kan inte få allt. Jag har en stor och trevlig familj, som ger mig både glädje och sorg. Man brukar skämtsamt säga, att släkten är värst. Och ibland stämmer faktiskt det. Skulle inte vilja vara av med någon av mina nära och kära, även om man ibland är innerligt trött på dom.
Tänk alla de som inte har någon! Tänk så ensamt och tråkigt livet måste te sig. Inte ha någon att prata med, ingen som kommer på besök, och ingen som man själv kan gå och hälsa på. Fast jag själv ibland söker ensamheten, skulle jag inte vilja vara ensam hela tiden.
Se där, där kom det i alla fall lite funderingar. Ha det gott alla ni som hittar till min blogg.

Utsopartänk...

Jaha, så var julen slut för den här gången! Tomtarna åkte ner i sin låda, igår kväll och granen åkte ut med buller och bång. Barr hittar man väl fram till midsommar. Ljusstakar och adventsstjärnor togs ner idag, så nu är allt som vanligt igen. Nja, det finns nå´n enstaka julblomma kvar ännu, men dom får va kvar så länge dom blommar. Har oxå en burk med pepparkakor kvar, men dom håller maken på och knaprar i sej.
Vintern håller fortfarande sitt grepp om oss. Med näbbar och klor, tycks det. Våren kommer säkert så småningom, bara vi orkar vänta. Fast just nu, efter ännu en dag med snöskottning, känns det som om våren gärna skulle få komma snart.
Ska ju oxå till skogs, medan det är vinter. Blir det en vinter till, som den här, behövs det ved. Den varan har det gått en del av i år. Jag trivs alldeles utmärkt i skogen, brukar förena nytta med nöje. Såga, kvista, dra ris och elda. Blir så gott att grilla korv eller varför inte, hamburgare, och dricka en öl till. Lite kaffe på det, så orkar man en stund till. Vi brukar säga, att veden värmer många gånger. Först ska trädet sågas ner, kvistas och sågas i lämpliga bitar. Sedan ska den köras hem till vedbacken, sågas och klyvas. Till slut ska den köras hem till vedlidret, och sen får man bära in till spisen och elda allt vad tygena håller.
Nu får jag avsluta för den här gången. Ska åka till äldsta sonen, vars dotter ville att vi skulle komma dit på middag ikväll. Det tackar man för!!!!

Nytt år igen.

Jaha, så har vi ett nytt år framför oss igen. Undrar vad man ska göra av det året. Men det säger väl bara svisch, så är det året oxå förbi. Något vettigt ska det väl ändå bli, hoppas jag.
Jul- och nyårshelgerna kom och gick. Började julaftonen, med att gå i kyrkan, på julbön. Då infinner sej julfriden.Julen var barnen med familjer hemma här. "Kalle Anka" och middag, med en massa god julmat. Som alltid, äter man alldeles för mycket. När vi precis hade dukat undan och plockat i diskmaskinen, bankade det på dörren.Vem kunde det vara ????? Barnen kom rusande, joo, det vaaa tomten!! Snälla barn fanns det fyra stycken. Klappar alldeles lagom mycket. Äldsta barnbarnet hjälpte tomten. Hon kan ju läsa själv nu, så det var extra roligt. Juldagen var det den årliga "släktjulfirande". Vi var 23 personer som samlades här hos oss. Det är trångt, stimmigt, lite rörigt, men otroligt trevligt och roligt att hålla traditionen vid liv.
Nyårsafton hade vi vänner här på "knytismiddag ". Vi foundyade rådjurs- o kycklingkött, med goda såser till, sallad, rostat bröd och goda ostar. Till det dracks det både öl o vin. Lite glögg hann vi oxå med. Lite före tolvslaget, klädde vi oss varmt och gick ut i snöovädret, för att se på nyårsraketerna. Sen var det dax för kaffe, pepparkaka och en wiskeypinne. En genomtrevlig kväll, tack för det. Det måste vi göra om.
Med hopp om ett nytt bra år!!