17 maj 2011

Relationstankar


Kärlek är så mycket. Älska någon, för den h*n är. För dennes egen skull, med för och nackdelar.
Livet är ett givande och ett tagande. Massor av val hela tiden, alla dagar, alla stunder.Ibland känns det kanske, som om det bara är ett givande.
Dåligt självförtroende och svartsjuka, kan förgöra vilket förhållande som helst. Man måste ha ömsesidig respekt, för varandra.
Man kan älska på så många olika sätt. Sin livspartner, för att just h*n är h*n. Sina barn och barnbarn, sin familj, älskar man, naturligtvis, förbehållslöst. Släkt och vänner, får en annan sorts kärlek.Mor och far, älskar man, för att dom är just det, ens föräldrar.
Sin närmaste vän, älskar man, för att h*n alltid finns där för en. Som lyssnar och förstår. Som aldrig ringaktar dina känslor och funderingar. Som kan ge goda råd och få dej att se saker och ting, från en annan synvinkel.En riktig vän, som inte missbrukar ett förtroende.
Livet är fullt av prövningar. Men livet är oxå för kort, för att slösas bort. Så ta vara på och ge, den kärlek du kan. Men man får oxå tänka på, så man inte kväver någon, med sin "kärlek". Då har det gått fel någonstans på vägen. Man äger ingen annan människa. Man måste kunna vara "fri" i ett bra förhållande.
Det finns säkert mer att säga i detta ämne, men nu har jag varit tillräckligt djup för den här gången.

Ha det gott alla!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar